Anatomiska samlingen

Den anatomiska samlingen kommer från den f.d. Anatomiska institutionen i Uppsala och innehåller mänskliga monterade skelett, skallar, bäcken, lösa skelettdelar och monterade anatomiska preparat. Dessutom finns gipskopior av kranier, s.k. dödsmasker i gips och andra montage. Ett mindre antal djurben finns också.

Den anatomiska samlingen donerades till Gustavianum från Institutionen medicinsk cellbiologi 2009 samt från Historiska museet som förvaltat delar av samma samling 2011. Våtpreparat som ingick i samlingen har överförförts från Gustavianum till Evolutionsmuseets samlingar.

Historik

Mänskliga kvarlevor, djurben och gipsmodeller samlades in av den anatomiska institutionen under mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Materialet kom främst från arkeologiska utgrävningar i Sverige (bl.a. Uppsala domkyrka), dissektioner i Uppsala och Stockholmsområdet samt från inköp och donationer från privatpersoner och från olika expeditioner (t.ex. Vanadisexpeditionen 1883-1885).

Det insamlade mänskliga materialet numrerades och registrerades i liggare innan det användes i anatomiundervisningen (bl.a. dissektionsundervisning). Vissa delar av samlingen ställdes också ut, först troligen i det s.k. Nosocomium Academicum, Sveriges första akademiska sjukhus där Carl von Linné blev professor i praktisk medicin år 1741. 1850 flyttades de utställda kvarlevorna till nya lokaler på Trädgårdsgatan, kv. Munken i Uppsala och en stor del av en övervåning upptogs av ett anatomiskt museum. Under denna period ägnade sig anatomerna åt ett systematiskt samlande, beforskande och utställande av mänskliga kvarlevor.

En mindre del av samlingen utgörs av mänskliga kvarlevor från urfolk (Sverige och andra delar av världen), liksom ett fåtal kranier och skelett från andra länder.

En stor del av den kvarvarande anatomiska samlingen som förvaltas av Gustavianum har ingen eller inte identifierbar märkning, vilket gör att materialet inte kan identifieras via de liggare som den anatomiska institutionen förde angående proveniens på det insamlade materialet.

Sedan 1997 finns äldre museimontrar med delar av den gamla anatomiska samlingen utställda på campus BMC. 

Repatrieringsarbete

Tidigare repateringeringar: Franska Polynesien, Tahiti och Marquesasöarna 2015 (tillsammans med Karolinska institutet, 3 st. kranier från Uppsala och 7 st. kranier från KI); Lycksele 2020 (Historiska museet, ett kranium från f.d. anatomiska samlingen i Uppsala).

Länkar:

https://regler.uu.se/digitalAssets/798/c_798794-l_3-k_riktlinjer-for-hantering-och-bevaring-av-manskliga-kvarlevor-vid-uus-museer.pdf

https://www.raa.se/museer/samlingsforvaltning/sa-fungerar-samlingsforvaltning/manskliga-kvarlevor/forvaring-av-manskliga-kvarlevor-pa-gustavianum/

Lästips

Svanberg, Fredrik (2015). Människosamlarna: anatomiska museer och rasvetenskap i Sverige ca 1850-1950. Stockholm: Historiska museet

Ingvarsson-Sundström, Anne & Metz, Geoffrey ”Museum Anatomicum Upsaliense” I: Tunón, Håkan (red.) (2012). Uppsala mitt i Sápmi: rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4-5 maj 2011. Uppsala: Naptek, 66-70.

Tillgänglig på Internet: http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald/Dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/skrift55.pdf

Frängsmyr, Carl (2010). Uppsala universitet 1852-1916 [1]. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Senast uppdaterad: 2022-04-28