Matematiska institutionen

Vid matematiska institutionen finns en samling av sjuttiotre stycken olika matematiska modeller. Materialen varierar mellan gips, plast, papper och tråd. Majoriteten av föremålen är i gips och köptes in från Tyskland i slutet på 1800-talet.

Modell av rotationsyta tillverkad av Brill.Flera av modellerna har sina originaletiketter kvar som berättar att flera av dem producerades av ett företag vid namn L. Brill, grundat 1880 av Ludwig Brill. Hans bror Alexander von Brill designade ett flertal modeller redan på 1870-talet. Han var professor i matematik på bland annat Technische Hochschule i München. Mot slutet av 1870-talet hade det utvecklats ett stort intresse för att producera och designa matematiska modeller.

Den person som anses ha varit mest drivande i utvecklingen var Alexander von Brills kollega Felix Klein. Tillsammans med sina studenter designade de ett stor antal matematiska modeller som sedan såldes av företag som Brill och Schilling. Klein var också viktig för modellernas popularitet, han visade ofta upp dem på mässor, utställningar och konferenser. Vid slutet av sitt liv kunde han stoltsera med att inget tyskt universitet stod utan en gedigen samling av matematiska modeller. 

Företaget L. Brill köptes 1899 upp av Martin Schilling som döpte om det efter sitt eget namn. Det finns åtminstone en modell i samlingen med en Schilling-etikett. Modeller utan etiketter är svåra att identifiera. Plastmodellerna köptes in på 80-talet för att bland annat illustrera volymskillnader.

Modellernas syfte

Kummeryta tillverkad av BrillModellernas syfte är att tjäna som pedagogiska hjälpmedel i matematikundervisning genom att konkretisera abstrakta matematiska formler. Det har dock visat sig svårt att ta reda på hur modellerna vid institutionen har använts. Har de verkligen haft rollen om pedagogiska hjälpmedel eller har de snarare setts som konstföremål placerade på skrivbord och i bokhyllor? Deras roll kan ha förändrats genom tiden, de kan ha köpts in som pedagogiska hjälpmedel men övergått till att ses som konstföremål. Idag kan deras funktion ses som en kombination av de ovan nämnda förslagen. Personer som tillfrågats på institutionen har varit osäkra på om och på vilket sätt modellerna faktiskt har använts i undervisningen. En del föreläsare har visat intresse för dem, andra inte.