På gång vid Gustavianum

Experimentell arkeologi

En av delkurserna för förstaårsstudenterna på kandidatprogrammet Arkeologi och antik historia handlar om antropologiska perspektiv på materiell kultur. Som ett led i att varva teori med praktik fick studenterna besöka Gustavianums föremålsarkiv torsdagen den 20 maj tillsammans med sin lärare Michael Lindblom.

I arkivet finns utrymmen och utrustning som lämpar sig för experimentell arkeologi och referenssamlingar av keramik. Olika tekniker och preferenser kan observeras runt bordet. Efter egna försök kan studenterna med nya ögon titta på keramik i referenssamlingarna från olika perioder. Denna dag stod material från svensk järnålder och grekisk bondestenålder till bronsålder i fokus.

Celsius – Den okände mannen med det kända namnet

Lördag den 4 juni klockan 15.00 visar Martin Ekman den nya utställningen om 300 års vädermätningar i Uppsala. Samling sker vid utställningen i Barockträdgårdens nordöstra del. Det är gratis att delta i den guidade visningen. 

Paintings on Stone

Saint Louis Art Museum visar nu utställningen ”Paintings on Stone 1530–1800”. Den handlar om hur konstnärer inte bara målat på dukar och pannåer, utan även på paneler av sten, t.ex. alabaster, agat, jaspis eller ametist. Genom att lämna delar av bakgrunden omålad blev de olika stenarternas färger och mönster en viktig del av motiven. Utställningen om den här ganska bortglömda målerigenren visas till den 15 maj. Gustavianum medverkar med tre utlånade stenpaneler från det Augsburgska konstskåpet.

(Courtesy of Saint Louis Art Museum)

Intervju med gästforskare Aaron De Souza

Hi Aaron de Souza. You are a Lise Meitner Postdoctoral Research Fellow at the Austrian Archaeological Institute at the Austrian Academy of Sciences in Vienna.

What are you doing at Gustavianum´s Historical Collections?
This is actually my fourth visit to Uppsala and to the Gustavianum’s collections! I came twice all the way from Sydney, Australia, as part of my PhD research, and again in 2019 as a postdoctoral researcher from Vienna.

This time, I’m here to do research for my current project, Living Nubia: New perspectives on Nubian settlements, which is supported by a grant from the Austrian Science Fund. The project takes an in-depth look at ‘non-urban’ Nubian habitation sites that have been overlooked for the past decades, and tries to find some new insights about them based on current knowledge.

In Uppsala, I’m looking specifically at objects collected by the Scandinavian Joint Expedition to Sudanese Nubia (“the SJE”), which includes material from at least 17 habitation sites. At present, these sites are only very briefly and incompletely published, so my aim here is to re-document the finds, re-publish the data, and hopefully offer some new interpretations.

How old are the pot sherds/fragments and how did they end up in Uppsala?
The objects in the SJE collection were all excavated between 1961-1964 as part of the international UNESCO campaign to rescue the monuments of ancient Nubia that were going to be lost following the construction of the Aswan High Dam in Egypt. The SJE itself was a joint mission with teams from Denmark, Finland, Norway, and of course Sweden. The finds were shared between Sudan (the country of origin) and the four Nordic countries, but as the mission was directed by Prof. Torgny Säve-Söderbergh of Uppsala University, the largest portion of the finds came to Uppsala.

The Gustavianum holds finds from the so-called “Early Nubian” and “Middle Nubian” periods, which collectively cover approximately 2500 years of Nubian history, from c. 4000 – 1500 BCE. There are also some later assemblages from a New Kingdom Egyptian cemetery in Nubia, as well some early material from Neolithic times.  

Why do you keep coming back to the SJE Nubian collection?
In my opinion, the SJE Nubian collection is by far one of the most important collections of Nubian antiquities in the world! One of the reasons it is so important is because of its breadth. Uppsala’s portion alone includes 15 TONNES of pottery, stone objects, metal objects, jewellery and beads, leather objects, organic material, some faunal remains, textiles, and so much more! While some of the more precious objects remain in their homeland of Sudan, the scope of the Uppsala collection makes it possible to reconstruct entire tomb assemblages, and to build more complete pictures of cemeteries, settlements, and ancient communities.

The SJE didn’t just collect complete and beautiful objects, but also fragmentary objects, including tonnes and tonnes of pottery sherds! In most cases, this kind of material would be discarded, but it’s presence in the SJE collection not only ensures the completeness of the dataset, but it offers huge potential for scientific analysis. I myself have conducted petrographic analysis on some samples generously loaned by the museum, and plan to do some further studies in the future.

But one of the most important aspects of the collection – and something lacking from a lot of other major collections! – is the associated archival documentation. The archives include original handwritten field notes, find lists, thousands of photographs, original maps, correspondence, catalogues, newspaper clippings, and so much more. The extensive documentation makes it possible for researchers like me to fully understand an object’s context, and sometimes it feels as though you are right there in the field with the excavators! The archive is also extremely useful for filling in any gaps in the published reports, and also for clarifying any errors that may have crept into the final publications. In short, this documentation is extremely valuable from a scientific perspective, and it is the source of the collection’s ‘power’ in terms of research scope. 

What can we learn from pot sherds/fragments?
Pottery sherds may not look that exciting, but they are extremely informative! The most common thing that they are used for is to establish chronology. Much like cars and fashion, pottery shapes and style changed over time and we can use those changes to establish what date or period we are looking at – kind of like how a dress from the 1950s looks very different to a dress from the 1960s.

But more than that, pottery can tell us about trade and economics (e.g. where things came from, what was contained in them etc); material technologies (e.g. how things were made); cultural interconnections (e.g. pots that combine styles from more than one cultural tradition); function (e.g. how pots were used)… among many other things.

Can you describe your working process with the Gustavianum collection?
I work through one site at a time, going through the material as it currently (i.e. beautifully!) organised. The material from the habitation sites is mostly pottery fragments, so I go through each bag and identify anything that is informative – ‘diagnostic’ sherds that tell me something about the shape of the vessel (e.g. rims, bases, handles, decoration). I measure the sherds, take notes about their general appearance, materials, as well as any evidence for how the object made or used. Then I take photographs of as much as possible, and then I make a technical illustration of the most informative pieces. This same general process also applies to other types of object, for example lithics, organic material, and more. Throughout the process, I check through the archival documentation to see if I can establish exactly where at the site the object was found. I also scan and copy the archival documentation. At the end, I give copies of all of my documentation to the curators at the Gustavianum so that it can be added to the collection archives.

Ultimately the most important thing is handling the objects directly (while wearing gloves, of course!). This direct engagement is vital because it gives me a sense of how an object “feels”, how it fits in my hand, how I handle it, as well as a better understanding of how it was made and used. We always have to remember that these objects were made by people, for people, and so direct, first-hand analysis is essential if we want to really understand them!

ÄNGELN, DROTTNINGEN OCH MUSIKEN - Arcangelo Corelli och drottning Kristina i Rom

Efter abdikationen på Uppsala slott 1654 begav sig drottning Kristina till Rom. 1675 anställde hon violinisten och kompositören Arcangelo Corelli som kammarmusiker. Corelli blev med tiden en av barockmusikens förgrundsgestalter. Flera av sina verk dedicerade han till Kristina. Lyssna till ett samtal om Kristina, Corelli och Rom och till några av de musikaliska verk han tillägnade henne, här framförda av en ensemble ur Kungliga Akademiska kapellet med cembalisten Mayumi Kamata. I samtalet medverkar bland andra musikhistorikerna Lars Berglund och Maria Schildt.

Arrangör: Musicum i samarbete med Gustavianum och Institutionen för musikvetenskap.

Tisdag 23 november, Musicum, Kyrkogårdsg. 4, kl. 19.00
Fri entré, men förbokning krävs. Bokning av biljetter görs till musicum@musik.uu.se, begränsat antal platser. Insläpp från kl. 18.00. www.akademiskakapellet.uu.se

European Academic Heritage Day

Anders Celsius – the unknown man with the well-known name – was a professor of astronomy at Uppsala University from 1730 to 1744. Celsius was a pioneer in investigating the Earth and its changes by means of systematic observations and by collecting long series of numerical data, among other things temperature.

Livet och döden – höstlovspyssel! 

Vad är egentligen liv? Och vad händer när djur, människor och växter dör? Vilka växter är dödligt giftiga? I det gamla Egypten mumifierade man de döda. Varför? Och kan de döda bli levande igen? Lär dig mer om livet och döden tillsammans med Uppsala universitets museer! 

Välkommen till Evolutionsmuseet Zoologi under höstlovet. Vi pratar och pysslar kring temat döden varje dag: pyssla ett skelett eller en mumie och skapa vackra fröer. Det finns tre pysselstationer och om du inte hinner med alla får du med dig en pysselpåse hem.

Datum: 2 november till 7 november kl. 11.00 – 16.00 
Ta med dig: en 0,5 liters PET-flaska, till pysslet. 
Anmälan: Obligatoriskt förköp via Biletto, 30kr/barn. 
Vem: Barn 5-12 år. 

Läs mer om eventet i vårt kalendarium.

Planering av ny arkeologisk utställning vid Gustavianum

Hej Franziska Lichenstein! Du är doktorand vid Göttingens universitet och samtidigt involverad i arbetet med att producera en ny arkeologisk utställning vid Gustavianum. Hur kommer det sig?
Jag är doktorand i en forskargrupp i Göttingen som undersöker utställningar med ett vetenskapshistoriskt perspektiv. Vi försöker också integrera en praktisk synvinkel i våra avhandlingar, utöver teori och våra respektive forskningsämnen. Det gör det möjligt att förstå processer inom de olika institutionerna och hur en utställning skapas. I mitt avhandlingsarbete undersöker jag arkeologiska utställningar som berättar om vikingatiden.

Vad tycker du om Gustavianums arkeologiska samlingar?
De är verkligen imponerande! Som litteraturvetare har jag tidigare mest haft att göra med texter, så att få komma i kontakt med den materiella kulturen är faktiskt fortfarande något speciellt för mig.

Vilket är i ditt tycke det mest intressanta föremålet?
Det är svårt att välja. Men ett föremål som jag finner särskilt fascinerande är en brosch med en kvinnofigur som bär ett slags dryckeshorn. Broschen hittades i en båtgrav av en äldre kvinna i Gamla Uppsala. Troligtvis kommer broschen att ställas ut i den nya arkeologiska utställningen vid Gustavianum. Vissa forskare tolkar föremålet mot bakgrund av den nordiska poesin från medeltiden, som berättar om mytologiska kvinnofigurer. Och även om du inte vill gå så långt: det fanns även då en tjej med en drink!

Nya skyltar till Humanistiska teatern

Hej Rebecca Flodin, antikvarie vid Gustavianum! Vad är det egentligen du håller på med i Humanistiska teatern?
Uppsala universitet äger en betydande samling av skulpturer i form av gipsavgjutningar. I samband med uppförandet av Humanistiska teatern placerades några skulpturer ut i lokalen, det har dröjt ett litet tag, men nu har jag satt upp skyltar till dessa verk!

Kan du berätta lite mer om skulpturerna och hur de kom i UU:s ägo?
Gipsavgjutningssamlingen införskaffades av universitetet till stor del under 1800-talet. Skulpturerna användes då främst i ritsalsundervisningen i pedagogiskt syfte. Samlingen omfattar omkring 300 gipsskulpturer och förutom avgjutningar av antika förlagor finns även byster och medaljonger av kungligheter, vetenskapsmän och andra kända personer.

Vem ska jag kontakta om jag vill boka/besöka Humanistiska teatern?
Besök vår sida om Humanistiska teatern för kontaktuppgifter och mer information!

Att sammanfatta världen i ett skåp – Om det Augsburgska konstskåpet på Gustavianum

Världens åttonde underverk? Museichef Mikael Ahlund och antikvarie Greger Sundin berättar om ett unikt skåp och dess unika samling. Här blandas konstföremål, naturalier och kuriösa ting från jordens alla hörn. Följ med på en resa in det tidiga 1600-talets föreställningsvärld.

Evenemanget är coronaanpassat, med 50 platser i publiken. Förboka biljett fri entré på tickster. Vi följer de regler som gäller för att minska smittspridningen.

Plats: Uppsala konstmuseum
16 september
Tid: 18:00 – 19:00

Uppsala konstmuseum i samarbete med Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum

Digitala föremålsseminarier i Gustavianums samlingsmagasin

Hej Greger Sundin, antikvarie vid Gustavianum! Stämmer det att universitetsinstitutioner kan boka digitala föremålsseminarier i Gustavianums samlingsmagasin?
– Javisst. Nu när fysiska besök inte är möjliga kan vi ändå hålla seminarier kring samlingarnas föremål i de olika magasin och studiesalar vi har. Vi har fått anpassa verksamheten efter vad som är möjligt att göra digitalt, men mycket av de föremålsstudier vi gör fungerar väl att förmedla på distans.

Hur fungerar ett sådant upplägg?
– Vi kan i stort anpassa oss efter den undervisande lärarens behov, men annars har vi ett antal upplägg som vi vet fungerar. Det kan ske genom att streama ljud/bild över zoom (med hjälp av bl.a. rörliga kameror) kring ett antal förberedda föremål, lämpliga för seminariets tema. Det går också att förbereda filmat material i förväg i de fall streaming inte passar. 

Vem ska jag kontakta om jag vill veta mer?
– Du kan kontakta artcollections@gustavianum.uu.se, myntkabinettet@gustavianum.uu.se 
eller historiccollections@gustavianum.uu.se  för att få reda på mer.

Museinatt i rörelse 2021 – Studenthistorisk vandring i kvarteren runt Domkyrkan.

Uplands nation och Gustavianum bjuder in till en studenthistorisk vandring i kvarteren runt Domkyrkan. Turen börjar utanför Gustavianum och avslutas med kaffe och bulle i Uplands nations trädgård. Begränsat antal platser. Anmälan sker till e-post: museum@gustavianum.uu.se.Vandringen är öppen för alla, nationskort är inte ett krav. 

Turen beräknas ta cirka 90 minuter. Eventet är en del av Museinatt i rörelse, som arrangeras tillsammans med Uppsalas museer. 

När: 5 juni klockan 18.00
Var: Start utanför Gustavianum

 

The Vikings Begin vidare till Montana

Hej Emma Hocker, förste konservator vid Gustavianum! Stämmer det att du snart åker till Montana för att sätta upp Gustavianums vandringsutställning The Vikings Begin? 
– Det är planen! Men jag behöver följa alla restriktioner och rekommendationer för resan till USA, som exempelvis att kunna uppvisa ett negativt resultat av ett covid-test inom 48 timmar före resan och vidta försiktighetsåtgärder som att bära munskydd. Nu håller jag tummarna för att flyget avgår som planerat, eftersom det har varit ganska många inställda flyg den senaste tiden. Jag vill vara på plats för att ta hand om de värdefulla föremålen, men vi har en plan B om det inte går, som involverar Zoom och en sen kväll för mig!

Vilket mottagande har utställningen fått i USA?
– Det finns ett stort intresse för allt som har att göra med vikingar i USA, tack vare de många TV-serier och dokumentärer som har kommit ut nyligen. Ett exempel är The Dig, filmen om en båtgrav som hittades på Sutton Hoo i England under 1930-talet, vilket är samma period som utgrävningarna vid Valsgärde. När The Vikings Begin ställdes ut senast, på The American Swedish Institute i Minneapolis, var besökssiffrorna de bästa någonsin för en extern utställning, så förhoppningsvis kommer det att vara en fortsatt trend. Eftersom vaccineringen i USA har gått väldigt bra hoppas vi att det finns ett stort intresse hos allmänheten att få besöka museer igen.

Finns det några fler besök inplanerade efter Montana?
– Vi har nyligen kommit överens om att utställningen kommer att visas i The History Museum i Mobile i Alabama från oktober 2021 till juni 2022 innan  den återvänder till Sverige. Det är väldigt spännande och vi kan då med stolthet säga att vikingar har erövrat USA:s östra, västra och nu även södra kust.

Påskäggsorientering - 29 mars - 5 april

Med hjälp av karta och lite finurlighet letar du dig fram till svaret. Universitetets museer bjuder in till en lärorik och klurig tur mellan Tropiska växthuset och Evolutionsmuseet. Utgå från Tropiska växthusets entré och ta dig runt med hjälp av en mobil. Orienteringen är öppen dygnet runt från klockan 11.00 29 mars, fram till klockan 16.00 den 5 april. För dig mellan 5-12 år. I samarbete med: i Evolutionsmuseet och Gustavianum. 

Fynd från antiken – en keramikövning på SciFest

SciFest 2021 blev digitalt och Gustavianum deltog självklart igen. Läs mer om eventet på Scifest hemsida.

Den 8 mars deltog en klass från Rosendalsgymnasiet i Uppsala i en workshop arrangerad av Institutionen för arkeologi och antik historia och Gustavianum vid Uppsala universitet. 

Eftersom vetenskapsfestivalen i år blev digital fick övningen genomföras på distans. Den ansvarige läraren från Rosendalsgymnasiet, Calle Håkansson, hämtade i förväg ut ett studiematerial bestående av keramikskärvor från sten- och bronsåldern i det Egeiska området. På plats i klassrummet fick eleverna parvis undersöka keramiken och försöka fundera över vad den kan ha använts till. Universitetslektor Michael Lindblom handledde klassen digitalt.

Eleverna tyckte att det var spännande att få hantera så gamla föremål och de tog sig an uppgiften med intresse. Michael Lindblom förklarade på ett både lättbegripligt och intresseväckande sätt.

SciFest 1663

I årets digitala SciFest deltog Gistavianum även med den interaktiva workshopen SciFest 1663. Klasser runt om i hela Sverige fick möjlighet att bevittna hur dissektioner i den anatomiska teatern kunde se ut år 1663. Elevernas egna anatomikunskaper sattes också på prov när de fick rita hur de tror att ett människohjärta ser ut samt att de med hjälp av snören uppskattade hur långa våra tarmar egentligen är.

Ett nytt rektorsporträtt till Uppsala universitet

Universitetets konstsamling innehåller en storm mängd porträtt. Här förenas äldre epoker med vår egen tid och samlingen manifesterar därigenom en kontinuitet genom historien. I december 2020 avtackades universitetets förra rektor Eva Åkesson. I samband med det avtäcktes hennes porträtt, utfört av Olle Hamngren (f. 1960).

Följ med på ett besök i konstnärens ateljé och lyssna på ett samtal om tillkomsten av Eva Åkessons porträtt.

Digitalt firande av Drottning Kristinas födelsedag

I samarbetet med Christina-Akademin, Livrustkammaren och flera andra kulturinstitutioner runt om i Sverige anordnas ett digitalt firande av Drottning Kristinas födelsedag den 8 december. Hör museichef Mikael Ahlund och 1:e antikvarie Ragnar Hedlund berätta mer om  kopplingar till Drottning Kristina i Uppsala universitets konstsamlingar och myntkabinett.

Från värdefulla gåvor till universitetet och hovets flytt under pesten, till raka gator och abdikering i Rikssalen på Uppsala slott. Drottning Kristinas historia är även Uppsalas historia. Hör Uppsalas ciceron John Ringh berätta mer!

Kulturnatten Uppsala 2020

Kulturnatten 2020 med tema Gömt men inte glömt hos Evolutionsmuseet och Gustavianum. Följ med intendenterna på en digital rundtur in i föremålsmagasinen och hör dem berätta om några unika föremål.

Få ett smakprov på vad som händer

Följ med in hos glaskonservatorn och se hur Gustavianums unika medeltida glasfönster konserveras.