Gustavianum

Fysiska kabinettet

Fysiska kabinettet är en samling fysiska instrument som har använts i undervisningen vid Uppsala universitet. Sedan slutet av 1600-talet har experiment och demonstrationer spelat en viktig roll i fysikundervisningen.

Den första egentliga kursen i experimentell fysik hölls 1731 av Samuel Klingenstierna, som 1750 blev den första "moderna" professorn i fysik. För kursen krävdes ordentlig utrustning och i oktober 1739 anlände den första sändningen med instrument från London. I och med det var grunden till det fysiska kabinettet lagd. 

Samlingen inhystes från början i ett par rum på universitetssjukhuset, men genom åren har den flyttats mellan många olika platser. Mellan 1760 och 1787 stod kabinettet hemma hos Samuel Duraeus, Klingenstiernas efterträdare, som tröttnat på de kyliga sjukhusrummen. Och i mitten av 1800-talet stod instrumenten några år i ett gammalt häkte. Kabinettets innehåll har kompletterats många gånger för att spegla fysikens utveckling. 

När Anders Jonas Ångström tillträdde som professor 1858 fick Fysiska institutionen och kabinettet nya lokaler. Vid den här tiden förändrades fysikundervisningen och studenterna fick själva vara delaktiga i experimenten. Det ledde till att demonstrationsföremålen i kabinettet minskade i betydelse men flera föremål användes ända fram till 1950-talet. Sedan dess har Fysiska kabinettet varit en historisk samling.

Fonticus Saliens

Denna vackra fontän var ursprungligen tänkt som en stilig dekoration för ett välbärgat hem. Fontänen illustrerar dock flera intressanta fysikaliska fenomen och därför fick den plats i kabinettet.

Fonticus SaliensFontänens behållare fylldes med vatten. Med hjälp av en pump skapades ett övertryck som fick vattnet att flöda ut genom munstyckets öppningar. 
Detta fick hela munstycket att börja rotera. 
Både det roterande vattenhjulet och den tryckdrivna fontänen är uppfinningar som tillskrivs Heron av Alexandria 

(ca. 100 e.Kr). 


Ørstedts stora elektromagnet

1820 visade Hans Christian Ørsted att magnetism alstras av elektrisk ström. Om en strömförande ledare lindas många varv kring en järnkärna fås en kraftig elektromagnet med ett starkt magnetfält.

ØRSTEDTS STORA ELEKTROMAGNETUnder 1820-talets senare hälft köptes en stor elektromagnet in till Fysiska institutionen. Magneten har ett flyttbart träbord som kan ställas in på önskad höjd för olika experiment. Under 1930-talet försågs magnetens stativ med hjul för att underlätta transporter.


Camera Obscura

Camera Obscura är en föregångare till den moderna kameran. Ljusstrålar passerar genom kamerans öppning och en bild syns på dess bakre vägg.

Camera ObscuraNamnet Camera Obscura är latin och betyder "mörkt rum". Principen för hur en Camera Obscura fungerar har varit känd i över 900 år.

Kabinettets Camera Obscura inköptes troligen av Samuel Klingenstierna 1739-1740.


Visartelegraf

Telegrafen har fått sitt namn från grekiskans tele (fjärran) och grapho (skriva). Med telegrafens hjälp kan man snabbt sända meddelanden långa sträckor. Den första praktiskt fungerande elektriska telegrafen demonstrerades 1837 av William Cook och Charles Wheatstone i England.

VisartelegrafI elektriska telegrafer skickar sändaren oftast iväg strömpulser som påverkar en elektromagnet i mottagaren. Kabinettets visartelegraf knuffar elektromagneten runt en visare som pekar på olika bokstäver.


Elektrisk pump

Denna elektriska pumpanordning införskaffades i mitten av 1800-talet. Pumpen består av en elektrisk motor med två sexarmade stjärnor av permanentmagneter.

Elektrisk pumpStjärnorna drivs runt av två elektromagneter som matas med växelström. Den roterande rörelsen överförs till pumpen med hjälp av två stänger. Denna enkla och vackra konstruktion fungerar fortfarande felfritt.


Cirkulationsfontän

Denna smäckra "Fountain à circulation" köptes in till kabinettet 1819.

CirkulationsfontänDen övre vattenbehållaren i fontänen är en hydraulisk vädur som driver färgat vatten genom rören till dess fontänen har utjämnats.