Arkeologen och kameran

Archaeologist Viggo Grundström
takes photographs.
Excavation at Asine 1926.

Kameran har varit ett viktigt verktyg för arkeologer sedan 1800-talet. Medan arkeologins metoder plockar isär his-toriens tidskapslar, bevarar fotografiet dem. Tillsammans tar de det förflutna in i nutiden.
Två viktiga utgrävningar där arkeologer från Uppsala deltog skedde i Valsgärde i Uppland och Asine i Grek-land. Dessa utgrävningar påverkade inte bara den arkeologiska forskningen vid Uppsala universitet, utan spelade även en viktig roll i utvecklingen av ämnets olika grenar i Sverige.
Hundratals fotografier från utgrävningarna finns idag i Gustavianums samlingar. De ger oss värdefull information om arkeologiska fynd, men också om arbetsmetoder och livet i fält. Bilderna berättar om människor – de forna och de moderna – och om deras gemenskap, strider, hårda arbete och roliga stunder.

Svenskar i Asine

Excavation of the Hellenistic olive
oil press. Excavation at Asine 1922.
View over the Lower
Townfrom the Acropolis.
Asine 1924.

Asine var en av de grekiska städer som enligt Homeros sände ut skepp i det trojanska kriget. I slutet av 1800-talet fann man platsen för Illiadens Asine på nordöstra Peloponnesos. 1920 besökte den svenske kronprinsen Gustaf Adolf Grekland. Han hade redan deltagit i arkeologiska utgrävningar i Sverige och blev intresserad av att påbörja en utgrävning av Asine. Kronprinsen deltog i utgrävningen 1922 och därmed var grunden lagd till svensk arkeologisk verksamhet i Grekland. Fram till 1930 arbetade svenska arkeologer under ledning av Axel W. Persson och Otto Frödin i Asine.

Tillbaka till Asine

Tillbaka till Asine
Photographing in the field.
Excavation at Asine 1974.

I slutet av 1960-talet ville en lokal markägare bygga en campingplats i närheten av det tidigare utgrävda Asine. De arkeologiska myndigheterna i Grekland undersökte då platsen. Det visade sig att fler lämningar kunde finnas i området. 1970 återupptog svenska arkeologer utgrävningarna i Asine. Ett år senare undersöktes även sluttningarna av den närliggande Barbouna-kullen. Den senaste arkeologiska utgrävningen i Asine gjordes 1989.
 

Inrutat

Inrutat
Plan drawing. Asine 1926

En fast punkt. Sedan läggs ett rutnät över platsen med hjälp av snören och spikar – och ritas in på millimeterpapper. Utgrävningen kan börja. Det är viktigt att registrera varje fynds position i marken. Det som finns runtomkring kan ibland berätta mer än det enskilda föremålet. Redan vid de tidiga utgrävningarna gjordes noggranna planer med anteckningar och inritade fynd. Därför kan vi idag följa äldre utgrävningar dag för dag, studera fynden på nytt och lägga nya bitar i kunskapspusslet om vårt förflutna.




 


Sieving earth
Sieving earth. Crown Prince Gustaf Adolf, chamberlain Axel Hallin and two local co-workers.  Asine 1926.


I samma båt

Plan drawing with finds. Valsgärde 1933.

Ett betsel i munnen på ett hästkranium var det första fyndet. Hästen som dragit en vikingabåt in i de dödas värld drog också med sig den arkeologiska upptäckten av Valsgärde. Upptäckter som denna förknippas ofta med en specifik arkeologs namn. Gravbacken vid Valsgärde blev platsen för en åter-kommande ”fältkurs” under ledning av Sune Lindquist. Där fick en generation arkeologer sin utbildning. Mellan 1928 och 1952 är studentmössan ett återkom-mande inslag i fältbilderna. Studenterna är unga män och kvinnor som gräver, mäter, studerar fynd och byter åsikter. En utgrävning är alltid ett lagarbete.

Archaeologist Sune Lindquist with students. 
Excavation at Valsgärde 1933.

Fragment och fynd

Pottery find.  Excavation at Asine 1926.

Ett fynd kan vara en krukskärva, en rostig spik, ett ben, ett vikingaskepp eller en hel stad. Arkeologen i fält ställs hela tiden inför olika frågor. Vad är det man har hittat? Vad är det tillverkat av? Hur gammalt är det? Fynden berättar om människor, om föremålen de använde och om platsen där de bodde. Genom fragmenten framträder det förflutna – det förflutna som har format vår tid. Framtidens arkeologiska fynd kommer på samma sätt att berätta om oss.

Arbetskamrater och ordensvänner

At a café in Nafplion 1927.

”Den Akroma Skärvans Orden” instiftades av Kronprins Gustaf Adolf vid en kvällsmåltid i Asine 1922. Under en livad tillställning initierades alla närvarande i ”ordenssällskapet” efter det att var och en druckit ur en hellenistisk bägare. Bland fotografier av fynd och av det arkeologiska arbetet finns också bilder från lediga stunder. Fotografierna från Valsgärde vittnar om att muntra ögon-blick förekom även där. Dagar av hårt arbete, leriga kläder och blickar riktade mot de förflutna ersattes vid dagens slut av uppsluppen gemenskap i samtiden.

Rest period.  Excavation at Valsgärde 1950.