Gustavianum

Knut Ångström (1857 - 1910)

Knut ÅngströmFysikern Knut Ångström var en stor teknisk begåvning som konstruerade enkla, billiga och lättanvända mätinstrument. Det gjorde Uppsala till ett internationellt centrum för solforskning. Ångström kunde också bevisa att det finns ozon i jordens atmosfär, och han anade att mängden ozon är en orsak till klimatvariationer.

Knut Ångström föddes in i en vetenskaplig miljö i Uppsala. Fadern var fysikprofessor Anders Ångström, som dog då Knut var 17 år. Han fick då faderns kollega och efterträdare Robert Thalén som förmyndare. Alla tre var precisionsmätningsexperter med inriktning på solforskning och strålningsmätning.

Knut Ångströms vision var att forskning och undervisning skulle vara mer integrerade. Det fann han på den mer radikala Stockholms högskola där han 1885 blev lärare i fysik. Elva år senare efterträdde han Thalén som professor i Uppsala och kunde så småningom modernisera fysikinstitutionen.

Instrument för dem med små resurser

Med en särpräglad teknisk begåvning konstruerade och förbättrade Knut Ångström instrument för spektroskopi. Eftersom institutionen hade små resurser strävade han alltid efter lösningar som gjorde instrumenten billiga, enkla och lättanvända, något som uppskattades även av andra. De standardiserade mätmetoder som instrumenten stödde ledde till att Uppsala erkändes som ett internationellt centrum för solforskning.

Sambandet mellan ozon och klimat

I laboratoriet mätte Ångström bland annat ozonets förmåga att absorbera strålning och kunde presentera bevis för att ozon förekommer i atmosfären. Han antog också att mängden atmosfäriskt ozon skulle kunna påverka klimatet, men att det skulle krävas vidare undersökningar under många år för att reda ut det – vilket han fick helt rätt i.

1885–1891   lärare i fysik vid Stockholms högskola
1896             professor i fysik vid Uppsala universitet
1901             medlem av Vetenskapsakademiens Nobelkommitté för fysik, ordförande 
                     1905
1908             moderniserar fysikinstitutionen i Uppsala

Knut Ångströms pyrheliometer

Knut Ångströms pyrheliometer

Kompensationspyrheliometern är ett instrument som utvecklades i början av 1900-talet av Knut Ångström för att mäta solljusets intensitet. Vid solarkongressen 1905 i Oxford antogs Ångströmskalan för intensitetsmätning, baserad på instrumentet, som internationell standard, vilket den var fram till 1957.

   

   

Foto: Mikael Wallerstedt