Gustavianum

DRÖMMEN OM DET EXAKTA

Utvecklingen av den moderna naturvetenskapen tog fart under 1800-talets industrialisering. Den tekniska utvecklingen var snabb. Naturvetenskapens symbios med högteknologi ledde till en mätrevolution.
Instrument med allt högre precision utvecklades. Upptäckten av subtila skillnader, som tidigare inte varit möjliga att mäta, ledde vetenskapen framåt. Nu kunde forskarna ompröva äldre teorier och beräkna helt nya förutsägelser, som så småningom också kunde testas med nya instrument. Naturvetenskaplig kunskap växte fram steg för steg, decimal för decimal.
Laboratorier och observatorier, som tidigare till stor del varit privata, blev nu avancerade, specialiserade och kostsamma och flyttades in på universiteten. Även om Sverige befann sig i Europas vetenskapliga utkant lyckades forskare som Berzelius och Ångström nå stora internationella framgångar.
När vetenskapen sträckte sig utanför den egna nationsgränsen ökade också behovet av ett internationellt vetenskapligt språk. Genom att standardisera mått och enheter blev det möjligt att koordinera och jämföra mätningar. Det blev ytterligare en drivkraft i den vetenskapliga utvecklingen.